Deponi i Stockholm – en slutstation

I ett modernt samhälle ska avfall återvinnas och få komma tillbaka i form av nya produkter. Men vissa restprodukter måste lämnas till deponi i Stockholm.

En arkeolog av facket har kunnat studera hur människor levt genom att gräva och analysera fornlämningar eller rena sophögar. Att rota i “kökkenmöddingar” har varit en grannlaga och respekterad uppgift. Den arkeolog som i framtiden ska studera hur vi levt går förmodligen till en osäker framtid. Vi ska nämligen lämna så lite som möjligt till eftervärlden. Det gör vi för att inte belasta miljö och klimat.

Idag har vi ett välutvecklat system för källsortering för att möjliggöra återvinning. Matavfall omvandlas via rötning till biogas, som sedan används som drivmedel i bilar och bussar. Metaller samlas in som skrot och smälts återigen ner i våra smältverk. Numera kan till och med avlagda kläder brytas ner och bli till nytt fibermaterial.

Deponi i Stockholm för schaktmassor

Återvinningsanläggningar fyller en viktig funktion i dagens samhälle. Sådana anläggningar tar emot hushållsavfall men också schaktmassor, betong, tegel och asfalt. Schaktmassorna sorteras och uppgraderas med avancerade metoder och blir ofta avyttrat som odlingsjord för trädgårdar och offentliga anläggningar.

Idag kan vi inte köra till “tippen” och slänga vad som helst. I förväg måste schaktmassor deklareras. Återvinningsbolaget måste veta vad massorna innehåller. Syftet är att så liten mängd som möjligt ska hamna på slutförvaring eller deponi. Men material som inte går att separera eller som är kontaminerade med giftiga ämnen måste läggas på deponi. Ett exempel på sådant material är byggavfall som innehåller asbest.

4 Apr 2023